När telefonsignalen ljöd mitt i natten hade jag ännu inte somnat. Jag väntade ett meddelande. Ett meddelande som skulle vara positivt – ”operationen är över och allt gick bra”. Något annat besked kunde inte levereras, det var ju en enkel operation, ett rutiningrepp för stora djursjukhuset. Och vi skulle ju hämta hem Billy dagen därpå. Han skulle få vara i köket några dagar medan såret läkte. Men så blev det inte. Beskedet var inte positivt. Billy hade inte klarat operationen. Allt hade gått bra och alla prover som togs innan visade inte på några avvikelser. Men helt plötsligt, när de höll på att sy ihop honom, slutade han att andas. Trots att de försökte på alla sätt och vis gick det inte rädda hans liv. Nu sitter vi här en vecka senare och saknar vår underbara och vackra katt. Det som skedde är helt otroligt ofattbart och känns så onödigt. En ung och frisk katt, vår ögonsten och glädje. Vi hoppas att obduktionen skall ge oss ett svar på vad som kan ha orsakat hans död. Billy hade svalt en liten pingla som satt på en kattleksak. Den hade fastnat i tarmen och en operation var därför nödvändig.
Vi är tacksamma över den tid vi fick leva tillsammans med Billy och vi är tacksamma och glada över att vi har Jack – denna sorglösa lilla kisse är en stor tröst.
