Nu är ytterligare ett steg avklarat

i processen som består av att sälja huset som mannen och jag bott i sedan 1984. Det är så mycket som skall göras. Nu menar jag inte att rensa och gå igenom allt som vi genom åren samlat på oss och lagt undan på diverse olika "bra" ställen utan allt annat, sådant som skall marknadsföra huset så att rätt köpare kommer på visningen, gärna flera av dem så att priset blir så bra som det bara kan bli. Det är ritningar som skall tas fram och godkännas, huset skall fotas och "stylas" inför visning. Igår var fotografen hemma och gjorde sitt jobb och i morse hade jag bilderna i e-postbrevlådan. Vilket stort och ljust hus vi har, om man nu skall se till bilderna. Vidvinkelobjektiv kan göra underverk med trånga utrymmen. Den kombinerade tvättstugan/toaletten ser ut som ett hav och hallen som en ocean.

Den lille svarta kissen har bott hos oss en vecka idag och funnit sig väl tillrätta. Billy har lugnat sig också - han var så frustrerad de första dagarna och hela hans väsen var inställt på att visa vem som bestämmer i huset. Den lille har också fått ett namn - Jack. Alla de namn, Rasmus, Petter, Jansson ... som jag funderade på var inte namn som passade honom. Men Jack satt som en smäck. Mysigt är det också med två katter. Jack är så mysig och go, sover mellan oss på nätterna och kommer gärna och lägger sig intill när vi ser på TV. Jag har sagt det tidigare, men säger det igen: Lycka måste stavas "kattunge".